Vi fick i
uppdrag av vår lärare, att skriva ett reportage om diskriminering. Jag tycker
att det är ett viktigt ämne att skriva om och bestämmer mig att intervju Eva
Forsell, som arbetar som socialpedagog på Kronan.
Vi sitter
i korridoren på en röd träbänk och som alltid är det barn som springer fram och
tillbaka. Jag frågar Eva om vad diskriminering beror på. Då säger hon att det
beror på att man inte känner varandra och att man är rädd för det man inte
känner till. Det verkar logiskt för främmande är skrämmande och det man inte
känner till är man rädd för. Eva fortsätter samtalet och berättar att diskriminering
kan beror på etnicitet, kön, religion, sexualitet, funktionshinder. Under tiden
som jag lyssnar på henne blir jag tveksam, för jag tror inte att det är så i
alla länder.
I Irak
kände jag många som hade funktionshinder men de fick vilket jobb de ville och
de blev aldrig diskriminerade av någon, men jag vet inte hur det kommer sig. Vi
fortsätter prata och då frågar jag Eva vad vi kan göra för att få bort alla hot
och all diskriminering. Eva tror att genom att lära de små i skolan att alla
människor är lika värda kan man förhindra kränkningar. Det spelar ingen roll om
var man kommer ifrån eller vilken hudfärg man har. Plötsligt kommer jag ihåg en
film som vi tittade på med Helena på svensklektionen. Den handlar om en lärare
som använde sitt eget sätt att få bort diskrimineringen. Hon gjorde så att de
långa var de bästa och det var dem vi gillade. Det var bara de som var duktiga
och klarade allt men det kunde inte de korta göra. Nästa dag gjorde hon
tvärtom. De bästa elever var de korta och hon gjorde på samma sätt som hur hon
hade gjort med de långa. Då förstod de vad diskriminering var och då blev det
slut med mobbning och alla började leka med varandra. Jag frågar Eva på vilket
sätt hon kan hjälpa elever. Eva säger att hon hjälpa dem med alla möjliga saker
tex om man behöver hjälp i skolan eller hemma.
Nu är
intervjun slut och jag har inga mer frågor att ställa till Eva. Jag sitter i
fem minuter efter intervjun och tänker på vem som skulle hjälpa oss i skolan,
om Eva inte jobbar här på Kronan.
Jag
tycker att det är bra att få en möjlighet att skriva ett reportage. För att man
lär sig att beskriva ens miljö och att reflektera.
Mohammed- Joudah
9:Safiren
Apropå filmen från Canada: http://www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/7099.pdf
Originalet: http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/divided/etc/view.html
Apropå filmen från Canada: http://www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/7099.pdf
Originalet: http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/divided/etc/view.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar