Stoppa diskriminering

Jag har velat ta reda på vad folk anser om diskriminering. Därför har jag intervjuat några personer och fått reda på deras åsikter, en socialpedagog och en lärare.

Jag träffar Eva i Kronan/kulturhuset nere i caféterian. Hon sitter där på de gröna sofforna och dricker kaffe. Hon ser vacker ut med sitt röda hår som faller ner till axlarna och hennes blåa ögon som lyser. Hon är en trevlig person och jobba som socialpedagog.

Jag går fram till Eva och sätter mig vid henne. De små barnen som är runt omkring hoppar och springer runt. Det är ganska mycket ljud. Jag skulle intervjua Eva om vad hon tycker och tänker om diskriminering.

Så här berättar hon:

- Jag har själv inte blivit utsatt för diskriminering någon gång. Det är jätte synda att det finns diskriminering för vi alla är ju lika värda. Om någon kommer från ett annat land och söker efter jobb så kanske arbetsgivaren tackar nej för att han/hon tror att en invandrare är sämre än en svensk.

Medan Eva berättar tänker jag att det är fel att göra så. Man ska inte kolla på utsidan. Den personen kanske har en bra utbildning.

Eva fortsätter att berätta att människor ofta är rädda för dem så de inte känner, t.ex. en svensk som inte känner någon invandrare. Det finns många typer av diskriminering t.ex. religion, etniskt, sexualitet, kön, utvecklingsstörda osv.

Man blir ledsen och arg när man blir diskriminerad, säger Eva medan hon snurrar fingret i håret. Det fanns diskriminering förr och det finns idag också, men idag tänker man mer. För att stoppa diskriminering måste vi lära känna varandra, så att vi inte tror dumma saker om varandra. Men det är ju bra att det finns en lag om diskriminering säger Eva och tar upp kaffekoppen och dricker. Hennes kaffe verkar smaka gott. Jag tycker att det Eva säger är rätt och håller med henne.

Nu är vi klara och jag tackar för samtalet. Just då kommer Sofie och sätter sig med oss. Sofie är en ganska lång, ung och fin lärare. Nu blir det lungnare runt omkring caféterian. Barnen som väsnas går in på sina lektioner. Det kommer in fler folk till caféterian och sätter sig för att fika. Det finns ganska mycket som man kan köpa i caféterian smörgåsar, O´boy, kaffe, bullar osv.

Sofie frågar oss vad vi gör och jag säger att jag precis har intervjuat Eva om diskriminering. Sofie säger att jag gärna får intervjua henne. Jag vänder mig mot henne, där hon sitter på stolen bredvid mig.

Så här berättar Sofie vad hon tycker och tänker om diskriminering:

- Jag själv har blivit utsatt för diskriminering för att jag är ung. Tex på jobbet när jag ska ha utvecklingssamtal, då tror föräldrar att jag kan mindre för att jag är ung, suckar hon. Man blir ganska ledsen och arg efter att ha blivit utsatt för diskriminering fortsätter hon och äter en bit från sin ostmacka.

- Jag tycker att det är tråkigt med diskriminering för att man kollar på utsidan och inte på insidan tex hudfärg, kön och ålder. Därför finns det kanske mer diskriminering idag. Man kanske inte märker själv att man diskriminerar någon men om man frågar sig själv eller någon annan varför gjorde du så, då inser man att det finns mer diskriminering än vad man tror. Det kan bero på att man är rädd för något som är annorlunda t.ex. om man tror dåliga saker om någon som kommer från ett annat land, säger hon och nickar.

Det rör sig i koridoren. Folk kommer och går. En elev kommer fram till Sofie och frågar när de börjar? Jag tänker på att vi snart börjar nästa lektion, men jag måste bli klar med intervjun först.

Sofie fortsätter. Hon säger att hon tycker att diskriminering oftast uppkommer på arbetsplatser och att den vanligaste diskrimineringen är åldersdiskriminering. Tex om vi säger att några ungdomar går in till en affär så kanske kassörskan har mer koll på dem än om att det kommer in några äldre personer. För att det finns större risk att ungdomar kan stjäla.

Det finns diskriminering överallt. På vissa ställen finns det mer och på andra mindre. Det som var stort innan kanske inte fanns nu. Vi kan stoppa detta genom kunskap. Att säga nej till diskriminering och vi måste våga lära känna varandra överallt. Det finns ju också diskrimineringsombudsmannen som hjälper till och jobbar mot diskriminering om man vill vända sig till honom. Hon ler.

Vi är klara och jag tackar för intervjun.  Jag går in på min syslöjdslektion. Jag tänker på att det har gått bra med intervjuerna, Eva och Sofie hade lite gemensamma svar. Jag har fått reda på folks åsikter och har fått nya tankar kring diskriminering.

Zainab 9 Safiren